Golf mellan hav och land

Enligt en definition av The British Golf Museum säger att ”links” är kustremsor mark mellan stränderna och de inre jordbruksområden. Denna term, i sin renaste bemärkelse, gäller särskilt för kustområdena i Skottland. Så ”Links området ” är område där seaside övergång till jordbruksmark. Ofta inte går att odla något där för att jorden är så sandig. Sådan mark var ofta, förr i tiden, värdelös eftersom det inte var odlingsbart. I Skottland kom man på idéen att slå en boll runt den marken, slår den från punkt till punkt. Och det var här Links golfen började.

Layout

Ursprungligen byggdes banorna på smala landremsor, där ser man den typiska layouten ”ut och tillbaka” eller ”ut och in”. Den främre nio gick ut från klubbhuset, ett hål efter det andra, tills den når den 9: e green, som var den punkt på golfbanan längst bort från klubbhuset. Golfarna skulle då vända på den 10: e tee, med de sista nio hålen som leder direkt tillbaka till klubbhuset.

Greener

Stora och ondulerade greener, ofta upphöjda med skyddande bunkrar hör till en bra links bana.

Utmanande hinder

Idag har en ”linksbana” något bredare definition att inkludera golfbanor som byggs på sandjord (vare sig havet eller inte) och där vinden är ett element som spelar en tydlig roll. Banan är relativt trädlös, bollen påverkas på fairway och greener av många böljande kullarna som olika studsar och vinklar. Eftersom de var nära till stranden fanns det massor av naturliga sandbunkrar. Sedan sänktes dessa bunkrar till sk pottbunker för att inte sanden skulle flyga iväg. Eftersom marken var av dålig kvalitet och ständigt brottas med seaside vindar, inte mycket skulle växa på det – mest bara lång, reedy gräs, och definitivt inga träd.

Hur man tar sig ur en pottbunker

Det är mycket teknik att ta sig ur en riktig linksbunker. Här får du tips!